Nyrenässans

Nyrenässans i 15 städer och 9 länder. De mest sevärda byggnaderna, arkitekterna bakom dem och var du hittar dem.

Vad är nyrenässans?

Nyrenässansen hör till 1800-talets nystilar: historiserande arkitektur som tog upp former och motiv från den europeiska renässansen. Husen liknar förlagorna men är aldrig exakta kopior, och stilen var fullt utvecklad redan på 1830- och 40-talen. Valet av förebild var retoriskt, för stilen skulle knyta an till en storhetstid: Hamburgs rådhus (1886-1897) åberopade Hansans glansdagar, medan parlament och domstolar hellre citerade den grekiska demokratin i nyklassicistisk dräkt.

Du känner igen stilen på symmetriska putsfasader i gråvitt, gulbeige och gulbrunt som härmar sandsten, rusticerade bottenvåningar, pilastrar, fönsteromfattningar och kraftiga taklister med konsoler. Mycket av dekoren är gipsornament, gjutna i förväg och monterade på fasaden, och maskintegel och prefabricerad ornamentik gjorde prakten billig. Från 1880-talet vred sig registret mot tyska och franska förebilder: synligt maskinslaget tegel, naturstensdetaljer och hörntorn med spiror.

Charles Barry introducerade stilen i England 1829-1832, Gottfried Semper ritade Dresdens operahus och Burgtheater i Wien, och Miklós Ybl präglade Budapests monumentalbyggen på 1870- och 80-talen. I Tyskland och Österrike blev nyrenässansen i praktiken statens stil, och i USA klädde den de rikas palats, som The Breakers i Newport (1892). Schwerins slott (1857), riksdagshuset i Berlin (1894) och Fredspalatset i Haag (1913) hör till de internationella märkesbyggnaderna.

Eftervärlden blev avmätt: under 1900-talet buntades husen ihop som sekelskifteshus och stilnamnet föll ur folkligt bruk. I dag är flera av paradbyggnaderna byggnadsminnen, och hela stadsdelar i stilen vårdas som kulturmiljöer.

Nyrenässans i Sverige

Det institutionella flaggskeppet kom som statlig import: Nationalmuseum (öppnat 1866), ritat av preussaren Friedrich August Stüler med interiörer av Fredrik Wilhelm Scholander, blandar florentinska och venetianska förebilder och satte tonen för de offentliga monumenten. Ur Scholanders skola kom nästa generations arkitekter.

Massmomentet är stenstaden. 1874 års byggnadsstadga standardiserade slutna femvåningskvarter med 18 meter breda gator och esplanader, och när byggboomen sammanföll med stilidealet blev nyrenässansen den dominerande stilen bland stenstadens byggnader i Stockholm och Göteborg. Samma stil men skiktade adresser: paradvåningar mot esplanaderna, enklare hyreshus på de smalare tvärgatorna.

Crescendot står i Sundsvall, och det kommer sent. Efter branden 1888 skulle hela centrum byggas upp igen i sten, och 600 hus restes på sex år av tidens arkitektelit. Stenstan är i dag en riksintressant kulturmiljö, med Hirschska huset (1890-91) och dess gyllene drakflöjel som märkesbyggnad. Medan stilen mattades ute i Europa byggde Sverige som mest.

Slutet kom inifrån: Isak Gustaf Clasons Bünsowska huset (1886-88) övergav putsen för äkta tegel och kalksten, och kring 1900 tog jugend och nationalromantik över.

Se stilen i Göteborg, Stockholm, Uppsala.