Arkitekturstilar

22 platser · 2 städer

43 platser · 4 städer

46 platser · 5 städer

62 platser · 4 städer

Medeltida arkitektur samlar en hel epok, ungefär 1000-1500: romanik och gotik är stilarna, men hit hör också borgar, ringmurar och de gamla stadskärnornas gatunät.

12 platser · 2 städer

Romansk stil bygger på rundbågen. Den präglade Europa under 1000- och 1100-talen, med tjocka murar, små fönster och kraftiga pelare som bär stenvalvens tryck.

100 platser · 17 städer

Gotiken strävar uppåt med spetsbågar, ribbvalv och väggar av glas. Stilen föddes i 1100-talets Frankrike och präglade Europas katedralbyggande in på 1500-talet.

483 platser · 50 städer

Renässansen återupplivade antikens byggnadskonst: symmetri, kolonnordningar och kupoler. Stilen föddes i 1400-talets Florens och nådde Sverige med Vasakungarnas slott.

332 platser · 32 städer

61 platser · 6 städer

Barocken är symmetrisk, pampig och rikt utsmyckad, byggd för att imponera. I Sverige präglade stilen byggandet ungefär 1600-1750, med stormaktstidens slott i spetsen.

723 platser · 58 städer

92 platser · 11 städer

22 platser · 2 städer

Nygotiken återupplivade gotikens spetsbågar och torn under 1800-talet. I Sverige präglade stilen hundratals kyrkor och de omstridda domkyrkorestaureringarna.

165 platser · 25 städer

Nyklassicismen hämtade kolonner, symmetri och ljusa släta fasader från antikens Grekland och Rom. I Sverige blev den gustaviansk stil och Karl Johansstil.

814 platser · 76 städer

11 platser · 2 städer

Historicism är 1800-talets arkitektur som hämtar sina former ur äldre epoker och återskapar historiska stilar i stället för att uppfinna en ny. Det är familjen som de enskilda nystilarna hör till.

12 platser · 3 städer

13 platser · 2 städer

Viktoriansk arkitektur är en period snarare än en stil: de eklektiska nystilar som byggdes i Storbritannien och dess kolonier under Viktorias regeringstid 1837-1901, när stommar började resas i järn.

248 platser · 25 städer

Nyrenässansen tog upp renässansens former i 1800-talets byggande. I Sverige blev den stenstadens stil och dominerade stadsbygget från 1850-talet till omkring 1900.

171 platser · 24 städer

12 platser · 2 städer

Beaux-arts är den monumentala klassicism som växte ur konstakademien École des Beaux-Arts i Paris. Symmetri, tung skulptural dekor och monumentala offentliga hus kring sekelskiftet 1900.

185 platser · 23 städer

Nybarocken hämtade under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal former och motiv ur barocken, för operahus, riksdagshus och teatrar. I Frankrike kallas samma stil andra kejsardömets stil, i Tyskland wilhelminsk stil.

63 platser · 9 städer

17 platser · 3 städer

36 platser · 3 städer

19 platser · 3 städer

16 platser · 2 städer

Jugend, internationellt art nouveau, hämtade sina former ur naturen: mjuka linjer, växtornament och asymmetri. I Sverige blomstrade stilen kort, främst 1900-1910.

150 platser · 18 städer

Nationalromantiken byggde tungt i mörkt tegel och grovhuggen granit, med förebilder i medeltiden och vasatidens slott. I Sverige dominerade stilen åren 1910-1920.

67 platser · 8 städer

17 platser · 3 städer

20-talsklassicismen gav Norden slätputsade fasader, stram symmetri och sparsam klassisk dekor 1910-1930. Utomlands fick stilen namnet Swedish Grace.

42 platser · 2 städer

Art déco är 1920- och 30-talens geometriska och rikt ornamenterade stil: sicksackmönster, sparrar och solstrålar i krom, glas och terrakotta. Namnet kommer från Parisutställningen 1925.

157 platser · 19 städer

Funkis är vardagsordet för funktionalismen: släta ljusa fasader, platta tak och stora fönster utan spröjs. I Sverige slog stilen igenom med Stockholmsutställningen 1930.

127 platser · 10 städer

Modernismen skalar av ornamenten och låter funktionen styra formen i glas, stål och betong. Stilen bröt igenom på 1920-talet och dominerade byggandet efter andra världskriget.

608 platser · 63 städer

29 platser · 2 städer

24 platser · 3 städer

Brutalismen låter betongen stå rå och konstruktionen synas. Stilen präglade 1950- till 70-talens offentliga byggande, och själva ordet myntades i Sverige.

95 platser · 11 städer

Senmodernismen är modernismens sista decennier, ungefär 1960-1990: idéerna dragna till sin spets i storskaliga kontor, system och synlig teknik.

59 platser · 8 städer

Postmodernismen bröt med modernismens stelhet genom färg, lekfullhet och historiska lån. I Sverige präglade stilen stadsbyggandet ungefär 1975-1995.

37 platser · 6 städer

High-tech-arkitekturen flyttar ut stommen och installationerna på fasaden och gör dem till arkitektur. Stilen växte fram ur brittisk modernism och präglade 1970- och 1980-talens kontors- och kulturhus.

69 platser · 7 städer

15 platser · 2 städer

Samtida arkitektur är ett periodbegrepp för byggandet från 2000 och framåt, ingen enhetlig stil. Klimatkrav, träbyggande och digitala verktyg driver flera parallella strömningar.

1 235 platser · 99 städer

Folklig byggnadstradition: hus byggda utan arkitekter, av ortens material och med hantverk som gått i arv. Timmerstugor, skånelängor och fäbodar hör hit.

216 platser · 28 städer